Svenska utredningars syfte

Mats Svegfors får i Studio Ett, den 28 januari, förklara att hans erfarenhet är att det vanligaste syftet med svenska utredningar är att begrava en fråga, inte lösa den i en demokratisk anda av öppenhet och debatt.

Indirekt erkänner hans samtidigt att han själv var ansvarig för att göra just det, när han ledde utredningen om vad som hänt i Osmo Vallo fallet!

Det är två ganska saftiga erkännanden från en svensk politruck. Dessutom en som har blivit politiskt utnämnd till VD för sveriges radio.

Och nu har Osmo Vallo fallet upprepat sig, i ännu värre skepnad, i Johan Liljeqvist fallet.

Man kan undra om sveriges radio P1:s trots allt ganska kritiska granskning av Johan Liljeqvist fallet endast blev av för att lätta på chefens dåliga samvete?

JO-mässigt

En av polisens internutredare får i Studio Ett, den 28 januari, beskriva vad som är tillåtet eller inte.

Vi får bland annat veta att om de inte skyndsamt skickar ett viktigt ärende vidare till åklagaren så är det ”JO-mässigt”.

Om sådana felaktigheter sker systematiskt får vi också veta att konsekvensen kan bli att den som är ansvarig kan bli flyttad.

Jaså, polisen kan tydligen inte bli åtalad för tjänstefel? I alla fall är det det intrycket som denna internutredare ger.

Tjänstefel, åtal och dagsböter nämns inte, trots att det handlar om allvarliga tjänstefel, såsom att grovt och uppenbart missköta en mordutredning.

Där kanske vi har en förklaring till att Osmo Vallo fallet har upprepats. Den här gången dessutom värre än i Osmo Vallo fallet.

Och sveriges radio P1 har givetvis ingen synpunkt på den här beskrivningen av bristande ansvarsutkrävande inom polisen och rättsväsendet.

Tack för det, Svekfors!

Rättsväsendet skyddar polisen i alla lägen

En släkting till Osmo Vallo fick beskriva sitt intryck att rättsväsendet skyddar polisen i alla lägen, i Studio Ett, den 28 januari.

Sveriges radio P1 har ju ett stort antal indikationer att det är på det sättet, ändå vägrar de att fördjupa sig i frågan. Istället tar de bara ett fall i taget, eller jämför två fall.

Varför?

Inget mer om åklagarnas åklagare

Studio Ett igår fördjupande analysen av den politiska korruptionen i samband med dödsfallet i Göteborg, när Johan Liljeqvist dog på grund av polisbrutalitet.

Denna fördjupning bjöd på både besvikelser och förbluffande uttalanden. Detta beskrivs i några poster:

1. Mats Svegfors om utredningarns roll i Sverige

2. Kopplingen mellan Mats Svegfors och Osmo Vallo

3. En internutredare om ansvarsutkrävande

Det man kan säga generellt är att det blev ett stämningsreportage mer än en juridiskt hård granskning. Dock bra och detaljerat om likheter med Osmo Vallo.

Det blev ingen vidare diskussion om fusk från den åklagare som skulle utreda åklagarnas agerande. Nu verkade det som att deras förundersökning fortfarande pågår.

Tyvärr valde sveriges radio en ung och oerfaren journalist för att göra inslaget, vilket inte gör ett bra intryck. Stora och viktiga frågor kräver erfarna journalister.

Positivt är att Studio Ett meddelade att de tänker hålla igång diskussionen genom ytterligare ett inslag, idag fredag.

Allting rätt – nästan

Idag gjorde lunchekot allting rätt – nästan.

De har granskat en (Bo Lindgren) av de många åklagare som har gjort sig skyldiga till politisk korruption i förhållande till övrig statliga förvaltning.

De har till och med gjort en historisk jämförelse som avslöjar att det det finns system i hur åklagarnas fusk går till. Lunchekot jämförde nämligen med kritiken mot hanteringen av Osmo Vallo fallet.

De redovisade också att den åklagare som utrett åklagarens agerande lagt ner förundersökningen.

Och de tänker göra ett längre reportage i Studio Ett!

Blir det bättre än så här?

Nja.

De kunde ha namngivit den åklagare som lade ner förundersökningen mot åklagaren, och också granskat den åklagaren.

De kunde ha redovisat de många exemplen under de senaste två till tre åren, och diskutera om det finns ett mönster.

Att dra växlar på Osmo Vallo fallet är lite fegt. Det är liksom redan politiskt korrekt att göra det, eftersom det då går att falla tillbaka på kritik som har utdelats av staten själv.

Kanske kommer det mera i Studio Ett…