I Stasis arkiv

Igår fick vi veta att Kjell-Albin Abrahamsson finns med i Stasis arkiv.

Han fick hålla en lång plädering om hur missvisande det kunde vara att någon finns med i dessa arkiv, och hur få journalister som kan tillräckligt för att kunna hantera materialet på ett riktigt sätt.

Budskapet tycktes vara att bara experter på östeuropa är kapabla till källkritisk hantering av materialet.

Stämmer det?

Knappast! Det är i sig orimligt att döma ut alla som inte är experter på östeuropa. Samtidigt är argumentationen manipulativ. Den förutsätter nämligen att det enda som finns i arkiven är listor med namn. Men hur vet vi det? Det kan ju finnas rikligt med dokument som bevisar vad en person har gjort och som inte går att missförstå det minsta.

Kjell-Albin Abrahamsons plädering i eget intresse är således inte övertygande. Den bygger på ett antagande om arkivens innehåll som det inte finns stöd för.

Den blir ändå minde övertygande när Sveriges radio P1 inte låter någon kritiskt kommentera KAAs påståenden.

I vilket fall vet vi nu att den röst vi hör på julafton i Sveriges radio tillhör en av dem som Stasi har omnämnt i sitt arkiv.

Kanske är de övriga på Stasis lista också medarbetare på sveriges radio?

Gröna kappan är tillbaka

Vårens bevakning har framförallt gällt programmet Obs. Den bevakningen har också varit ovanligt framgångsrik. Efter sitt 10.000 program jubileum började tonläge och innehåll ändras. De värsta vänsterexcesserna började rensas ut. Typiskt för den nya stilen är fler neutrala inslag om kultur. Det är ett mönster som vi också kan se i Studio Ett. Där radiohusvänstern förut slängde in något vänsterreportage med feminism eller USA-hat, eller liknande, kör de nu istället något blaskigt och intetsägande om kultur eller svenska kulturpersonligheter.

Dock har inte de röda ränderna gått ur helt och hållet:

- I detta med kultur finns en moraliserande och uppfostrande kritik av påstådd förflackning av kulturen i kommersialismens kölvatten.

- Det finns en underton som är tydlig för den som vet vad man ska lyssna efter, men som kräver en del analys för att blottläggas.

- Det värsta sveket är kanske att Obs vägrar debattera svenska förhållanden. Det är ett taktik för att fördröja att vänstern sopas bort av liberaler, på samma sätt som vänsterns svenska khmerer på 70-talet marginaliserade oliktänkande. Det är förstås också ett svek mot statsmedias påstått viktiga roll i det svenska samhället.

På grund av dessa förändringar har vi funderat på hur vi kan punktmarkera Obs på ett bättre sätt. Slutsatsen är att det inte längre är meningsfullt att blogga varje dag. Istället tänkte vi göra stickprov med två program från varje vecka och ägna lite mera tid åt att analysera hur denna nya, och mer dolda, passivt-aggressiva vänstervridning ser ut.